Bästa Misty, eller Pippi, eller loppan, eller fröken fläck fyllde i onsdags 8 år..
Att det är hela 8 år sedan hon kom in i mitt liv känns helt ofattbart. Att hon nu är veteran, tant? Näe, tanken på att hon skulle vara tant eller överhuvudtaget kunna bli en “gammelhund” finns inte.. Dit är det nog många år om det ens kommer..
Vi har nu ett underbart vinterlandskap och hundarna njuter lika mycket som jag.
Lilleman är 16 veckor idag och äälskar snön! Han kan röja i nysnön hur länge som helst. Dessvärre är hans valppäls inte riktigt anpassad för snön, den fastnar i stora kockor över hela honom. Igår önskade jag att jag hade haft kameran framme när han hade stora golfbollar i de knappt befintliga byxorna. Förhoppningsvis blir det lite bättre när vuxenpälsen kommer.
Igår bokade vi en sistaminuten-resa till Thailand som avgår 18 febr. Det ska bli otroligt härligt och jag känner verkligen att jag är i behov av lite semester.. Men att lämna vovvarna 2 v. känns ju sådär.. speciellt den lille svarta där det känns som varje dag är viktig nu. Men han kommer att ha det kanon hos mamma och hon vet nog exakt vad ett sånt litet djur har för behov. 
Pippi kommer att husera hon sin Xtramatte Monika, min kollega som helst skulle vilja ha Pippi på heltid. Där får hon enorma långpromenader i skogen och massor med kärlek av både Monkan och foxterriern Snoddas.
Med semestern i baktanke köpte jag en liten “slit och släng-kamera” för noll pengar idag på mediamarkt. Förmodligen ingen som går att använda så mycket till att fota hundarna, men kanske några stillbilder går att få till..
Ckoj fortsätter att imponera.. Fortfarande otroligt lättsam. De diskussioner vi har gäller hans skällande, där försöker jag begränsa honom då han har väldigt lätt till skall. Han skäller gärna och mycket på hundar vi möter, men det är på bättringsvägen!
Ett annat bekymmer är att han inte alls gärna går i koppel.. han känner precis på sig när jag tänkt att koppla honom i skogen eller parken och då kommer han inte på inkallning och försöker jag “fånga” honom så sticker han iväg som en pil.. där har vi lite att träna på..
För övrigt har jag märkt att han blir mycket mer självständig och sämre på att lyssna när vi inte tränat något regelrätt på några dagar. Det är väl inte så konstigt iochförsig, men jag tror att jag måste hålla igång hans hjärna lite för att få en trevligare och mer lättsam vardag.
“Veckos-fotona” får ni klara er utan. Nu satsar jag på “månadsfoton” med start på 4-månadersdagen 9/2.
Han har nu dubblerat sin vikt sedan vi hämtade honom och ligger på ca: 7,5 kg. En dubblering till så är han ju klar. 
De 2 första mjölktänderna har lämnat gapet och snart är de vassa bissingarna ett minne blott!